Idag har jag kollat igenom alla gårdgens filmer(mer än det på bloggen) och har konstaterat massor. Nyttigt..Jag agerar verkligen inte som jag borde alla gånger.  Det är mye på minussidan men även sånt som är på plus. Bara att ta tag i och gå vidare.

Plussidan är: hur enkelt det är att jobba med båda hundarna samtidigt. Dom har verkligen lärt sej att vänta när jag säger andra hundens namn och agera på sitt eget namn. Jag kan ha båda jämte mej vid markeringar och skicka en hund och det behöver inte vara den som sitter närmast mej. Jag tror det kan vara nyttigt att träna så delvis om man har fler hundar. Det finns en viss konkurens för båda vill ju jobba men dom lär sej också att stressa av när jag vänder mej ifrån dom.

 Musse fuskar på linjen när han tror han vet vart han ska. Det är nåt vi får jobba massor med. Tvinga honom att inse att han tjänar på att samarbeta. Musse har en härlig attityd, blir det fel så kommer han tillbaka och försöker på nytt. Så länge man inte själv blir irriterad..

Molle kan vara tråkig och hitta på egna saker. Men han gillar inte att åka i kopplet tillbaka till "skickplatsen" vilket händer då och då. Lustigt nog så kan en dummie vara helt omöjlig att hitta tills jag tröttnar och stövlar ut efter honom. Trots att jag faktiskt bara håller honom i kopplet eller i pälsen och han får gå själv så kan han tjuta som om jag misshandlar honom. Vi går tillbaka och jag skickar igen och det slutar ALLTID med att dummien är i handen några sekunder senare. Olika hundar som man får agera olika med.

Matte då, den värsta av alla inblandade..Helt klart så får det bli silvertejp på promenaderna i fortsättning. Hur kan jag tillåta mej att jollerprata med hundarna, på film dessutom? Pinsamt

  Husse mespropp!

MEN, hundarnas husse är faktiskt mye värre än mej. Johan kan ha en ylande Molle hängande i kläderna och en morrande busig Musse hängande i en leksak, samtidigt. Johan biter sej i läppen och pratar bebispråk med dom och låter dom hållas tills jag tröttnar på leken. Sluta säger jag, OK säger Johan och tar leksaken från Musse och håller den över sitt huvud tills båda hundarna stormskäller. Då får dom leksaken!! Dressyr av husse på hög nivå...

Ha det jättebra!!

  gänglig Molle, ett år. Så rolig han ser ut...

  Första skicket, jag har lagt ut bakvägen så Molle har inte en susning om vart han ska. Det blir lite krånglig väg men det var meningen. Jag vet inte varför visselpipan inte hörs på någon av filmerna.
  Nu skickar jag mot känt målområde och skippar bäcken.
  Musse är underbar, han tar aldrig två annars och vet nog att det inte var så bra..

  Matte är chefen men himla korkad!! Stackars Molle.

  Här har jag kastat en dummie som hundarna ser och den får Musse hämta. Dom Molle hämtar har vi lagt ut i smyg. Dom syns så himla bra på filmen men jag tror inte Molle ser dom så bra.

Jag vet om att jag tjattra för mycket falsettspråk med mina vuxna hanhundar, det låter illa men jag jobbar på det. Speciellt när Molle ska komma utan att apport, jag tror faktiskt att mitt tjatter stör mer än hjälper honom. En visselsignal hade räckt.

Jag stöttar med för mycket UT men jag vill att dom är vana vid att jag menar att dom ska fortsätta springa. Vill jag ändra riktning så blåser jag först.Hör dom UT så är det bara att springa på. Det tar jag bort sedan mer o mer för att bara ropa när jag ser en tveksamhet.

Musse ser ut som han ska få stryk när han kommer in med två dummies. Han överdriver rejält eftersom han aldrig får en tillrättavisning än gång. Skulle jag nypa till honom så är det lika bra att gå hem sedan för då skulle han sluta jobba. Fördelen med att ha 2 hundar som inte reagerar på samma sätt. Det som fungerar på den ena går inte att göra med den andra. Men det är ju skönt att se att han verkligen inser att 2 är inget bra att ta med sej.

Ibland har vi med oss godis men det är ingen nödvändighet. Dom får ju inte gottis när det verkligen skulle komma utan när dom har kommit in och lämnat av. Varför godis då??För att dom är söta och snuggar....

Jag tjatar massor om valp och är jättesugen. Beslutet just nu är att vänta ett tag till men jag vet vad jag vill ha. Flat är självklart, svart och hanhund är också självklart. Jag är ganska klar över vilken typ av flat jag vill ha också. Och vad jag kommer att akta mej för...

Men..

Jag vill få mer erfarenhet från svårare kurser och jakter mm nu när jag har två hundar som fixar mycket men fortfarande kan utvecklas. Jag tror det är en bra grund när nästa hund kommer hit. När vi köpte Musse så hade jag erfarenhet från ett helt liv tillsammans med hundar men apporteringen var helt ny. Jag "fastnade" ju direkt men första tre åren med Musse och Molle var det ju enbart NKL som gällde. Jösses vad mycket jag gjort galet av oförstånd och som jag fått träna bort. Så mycket jag gjort annorlunda om jag hade haft hela bilden framför mej...OCH så mycket som gått bra bara för att jag har två bussiga hundar som hjälpt mej. Ingen av dom är förstörd under vägen så jag har möjlighet att få ta del av ytterligare kunskap så att huvudmålet är att utveckla nästa hund hela vägen fram till en bra jakthund. Och att jag är helt säker på vilka metoder jag vill använda för att nå dit.

En sak som jag är helt säker på och som gör att jag skulle kunna köpa en valp nu är att första året ska valpen bara få lära sej vara hund. Farbröderna MusoMoll får vara förebilder och lärare i hundkunskap. Farbror MusoMoll kan massor av bra saker att förmedla som jag kommer att ha nytta av. ..Båda två är stabila och trygga hundar som jag anser vara bra idoler för en liten valp.

Men det är första årets baskunskap, sedan är det ju allt annat som man måste tänka till om. Det bästa sättet för just mej att träna en hund. Och äga en hund...Jag har nog en ganska klar uppfattning om vad jag tror en hund mår bäst och är lyckligast med.

Så är det ekonomin med ytterliggare än hund och allt som blir krångligare. Dom hundar jag redan äger ska inte få det sämre bara för att jag vill ha en valp. Så vill jag vara hemma så mycket som möjligt så sommarsemestern får jag skippa i år. Eller åtminstonde en stor del av den så jag sparar semesterdagarna till valpköp.

Så är det skoj att följa andras valpar ett tag för att se resultatet...Man lär sej massor av det också!!

Så här söt ska valpen vara iallafall..   Molle   Musse   Och Musse och Molle

Jag som hoppats och trott på en vår. Mycket av snön försvann men  nu är det isigt istället.

I tisdags var Goblin här.  Mina hundar fick vara på övervåningen instängda vilket dom klagade över från början. Dom brukar inte reagera såhär men troligtvis var det för att dom hörde Emma vilket brukar vara träningsdags. Säkert kände dom lukten av ny hund också.  Jag fick gå upp och säga ifrån och då var det två ursäktande blickar jag mötte..

Zingo var i bilen så det var bara jag och valpen i flera timmar. Ja, så Emma förstås...Så gullig han är och så mysigt med valpdoft. Han plockade åt sej en boll som helst skulle vara i ansiktet på oss, inget springa iväg med sin skatt. Hoppas det håller i sej så han fortsätter att visa det han hittar för sin matte.

Mot slutet när vi skulle gå ut och kissa så fick Musse komma ner. Han kollade in valpen och sedan brydde han sej inte så mycket. Molle fick komma ner kopplad för att det inte skulle bli spring ute. Det var inte heller några problem så Goblin följde med oss in några minuter till. Musse fortsatte med att vara snäll men utan att bry sej. Molle la sej i korgen och Goblin gick dit och la sej brevid till Molles stora lycka. Ögonen tindrade på min stora bamse, så härligt att se att båda hundarna var snälla utan att överdriva. Jag vet inte vad jag väntat mej från Molle, kaninkattblicken hade inte varit nåt bra...

Igår satte vi igång med träning igen. Jag kastade några korta markeringar åt var och en på ett ställe. Tog med hundarna därifrån och smög samtidigt ner två dummies på marken. Så gick vi därifrån och stannade och kastade markeringar till höger och vänster. Så fortsatte vi och upprepade markeringarna. Så gick vi några meter till och stannade. Skickade ut varochen på linje mot det första stället, förbi markeringskasten alltså. Båda hundarna gjorde bort sej var sin gång genom att tveka, stanna vid kastställena. Vi började om och då var det inga problem.

Det gäller att lyssna och inte bara dundra iväg...Vi fick ta ett snack om detta slarvbeteende. Jag påpekade att hade jag velat få in vilken apport som helst hade jag skickat på ett sök. Nu var det raklinje som gällde. Molle ansåg sej lurad men det skulle jag inte lyckas med igen. Musse tyckte att den dummien som hamnat i bäcken borde komma in först. Den hade kunnat flyta iväg annars. Han ansåg alltså att jag hade felprioriterat skicken.

Vi gjorde om övningen på ett annat ställe och nu gick det inte att luras längre. Även Musse ansåg att han lika gärna kunde springa och hämta den jag ville få in. Men självklart hade det gått bättre om Musse själv fått bestämma...

Ha det bra!!

Så otroligt, men snön försvinner faktiskt. I morse så tog vi en kortisprommis men jag insåg efter ett antal meter att det räcker med att ha ont i ryggen. Bryta sej dessutom blir inget bra. Det var skithalt!

Tre timmar senare så gick det att gå grusvägen, stigen genom skogen var jätteblaskig och när vi kom till skogsvägen så var den helt snöfri. Så glad jag blev...

Vi har vintervila från all träning just nu. Hundarna får inte så mycket uppmärksamhet och vi promenerar med kravet att dom ska vara runt oss, inget annat. Jag försöker att inte tjata på dom och jag leker inte med dom. Jag tror att det är bra med vissa perioder som är träningsfria och där hundarna verkligen får vila. Jag tycker att jag har lyckats ganska bra den här perioden även om jag skulle vilja ha mer självbehärskning och låta bli dom. Det är bra även för mej för första dagarna får jag verkligen tänka mej för hela tiden men efter ett par dagar så blir det lättare och lättare. Man inser verkligen hur mycket man tjatar i onödan. Stackars hundar..

Imorgon kommer Goblin hit. OCH Zingo. och jag tror dom tar med sej Emma också.. Det ska bli mysigt att lukta på valp och det ska bli skoj att träffa Zingo, kanske jag hinner prata lite med Emma också om hon inte får sitta kvar i bilen. Eller så kanske hon får vara på dagis medans hundarna kommer hit!!!!!

..inte så mycket att tala om förutom att ryggen är paj och min doktor har ordinerat massor av promenader tillsammans med mina sjukgymnaster.  Och att jag inte ska vara så karladuktig..Just det utrycket ska han få förklara. Kvinnor är väll mycket mer "duktiga och envisa"? Skitrygg, åk aldrig hästovagn!!

Vi har haft med oss syrrans labbe också på promenaderna. En rolig prick som travar på med ett självbelåtet uttryck. Vi tar bilen och hämtar honom och kör till skogsvägen så jag slipper gå på isgatan. Samma rutin varje gång, mina hundar bak i bilen och Kenso på golvet i framsätet. Det har inte fungerat en ända gång...Jag får fånga en labbesvans på väg mot baksätet och trycka ner honom där han ska sitta. Hade jag gjort så med mina så hade dom klamrat sej fast eller vänt sej om men labben följer med svansen hur lätt som helst. Idag hann jag inte med så han försvann bak till flattarna till deras förnöjelse. Full rodeo i bilen tills jag fick ut han igen och släppte in honom på förarsidan samtidigt som jag satte mej själv i bilen. Började köra och då fick labben syn på några kaninbollar jag hade på instrumentbrädan. Rodeo igen..

Jag plockade på mej en boll när vi gick och när vi kommit en bit i skogen så kastade jag en boll åt Musse när dom andra inte såg, trodde jag. Labben kom farande som en raket, hann förbi Musse och snöt åt sej bollen. Stackars Musse trodde inte sina ögon..Jag fick hålla labbe mellan fötterna så Musse fick hämta bollen och därefter stoppade jag ner den i fickan igen. Antagligen förstod inte Kenso att bollen var i min ficka igen för när vi var på väg hem så travade han iväg med bestämda steg. Jag blev rädd att han skulle sticka och ropade på honom men så insåg jag att han var på väg till stället han sett bollen landa. Så söt, hans matte får beställa några sånna åt honom. Och han skulle älska att träna jakt och inte bara lydnad.

Det är roligt att studera andra hundar. Labradorer och flattar har ju massor av likheter, min första egna hund var en labbe men efter henne så blev det flat. Kenso är en aktiv herre men flattarna är mycket mer allerta. Dom far fram som tornados och är överallt medans labben tar det mycket lugnare.

I tisdags fastnade Molle i sitt ben, ett jättestort som han fick i julklapp. Det var en vass flisa som hamnade under tungan och borrade sej in under underkäken. När han reste sej följde benet med och det gjorde naturligvis jätteont. Molle skrek och jag försökte lirka ut benet igen, det gick tillslut men jag fick pressa runt hela benet i munnen på honom. Det blödde lite under tungan men som tur var så fastnade inga flisor. Stackars Molle...

Just nu försöker han gnaga på Musses aktivitetsboll för att få ut kyklingbitar ur den. Det kommer aldrig att lyckas för den ska rullas fram och tillbaka på golvet. Musse har tröttnat(!) så bollen är Molles. Det är en mycket hållbar gummiboll med ett hål som han stoppar i tungan i och det låter som en sugpropp hela tiden. Jag sparkade under bollen under skrivbordet nyss för att få slut på ljudet men det var ett misstag eftersom han försökte krypa efter den. Med risk för att han skulle fastna själv och antagligen välta hela övervåningen så var det bara att krypa ner på golvet och lirka fram bollen. Han får hålla på ett tag till men sedan får jag låsa in den. Annars fastnar han nog med tungan tillslut eller så blir han tokig av frustration. Tokpellejöns...

Ha en bra helg!

  Så söt..