molleomussemilan

Direktlänk till inlägg 6 augusti 2011

Musse sjuk

Av molleomusse - 6 augusti 2011 13:32

I onsdags blev Musse akut jättedålig. Han bar sej åt som han drog sina sista suckar och andningen liknade hundar som är drabbade av hjärtmask i slutskedet. Fy så otäckt att se honom. Jag fick tid klockan 14.00 och order om att åka in direkt om det blir värre. Det tar minst en timme att åka till Linköping så hade han slutat andas hade vi inte hunnit. Väl framme hos en urtrevlig veterinär så konstaterade hon att svalget var infekterat men varför han hade svårt att andas var oklart. Kanske virus, kanske noskvalster, kanske svalgbakterierna även var i nosen. Hans hjärta och lungor lät ok men eftersom han var tungandad så var det ändå svårt att höra. Inte lätt att få honom sluta flämta och kippa efter luft. Penicillin fick han och noskvalstermedel, helgen innan hade han ju jättesvårt att använda näsan men mådde bra för övrigt. Noskvalster är lurigt, vissa hundar kippar efter luft och det kliar medans andra har svårt med luktsinnet utan att visa något annat. Man måste känna sin hund väl för att veta om nosen inte jobbar som vanligt eller om hunden är slarvig vid apporteringen tex. I helgen var jag helt säker på att Musse hade problem eftersom jag sett honom apportera i 6 år, stackars Musse gick ut till rät område utan att hitta dummien och det finns inte på världskartan normalt.

Veterinären tog infektionsprover men gick även igenom honom nogrannt, tog prover på lever, njurar, plasmaproteiner mm. Hon tog en timma på sej för allt så jag var jättetacksam. Veterinären ringde mej igår och sa att allt var bra med proverna förutom vissa vitavärden. Vi diskuterade blodbilden och den hör inte riktigt ihop med svalginfektionen. Därimot så kan jag tänka mej att han faktiskt har noskvalster som påverkar. Att totalvita var högt beror ju på den akuta infektionen.

Med tanke på att Musen snart är 7 år och börjar vara i en krisig ålder, syrran dog i veckan i levercanser, så känns det bra att veta att allt var normalt med alla blodvärden och det togs mer prover än en doktor på vc någonsin skulle göra.  Hans blodglukos var lite lågt men det beror garanterat på att värdet sjönk under transporten. Självklart säger inte blodprov allt men det mesta..Yrkesskada.


Igår vände infektionen och Musse mår mycket bättre. Han sniffar överallt, letar kvarglömda leksaker i höga gräset, tuggar tuggben, slickas och är allmänt busig. Men jag har aldrig varit med om en jäkligare hund att stoppa i tabletter. Gårdagens penicillintablett gjorde nytta på många ställen innan jag fick stoppa ner hela handen i magsäcken på honom och pilla dit den. Musse själv anser att han varit förudmjukad hela veckan och nu får det snart vara nog. Han var INTE lika nöjd med veterinären som jag var. Fy bublan vilken typ ansåg Musse och matte skämdes och bad om munkorg..

 

Musses version: Jag förklarade för matte på morgonen att jag mådde taskigt men, jag åt min mat så jag inte skulle dö av svält och sa att vi fick avstå från morgonpussarna. Gick och la mej i skuggan och försökte få ur mej allt kliit i snoken och svalka halsen som värkte. Vad gör matte? Slänger sej tjutande på telefonen och säger att jag måste till veterinären. Är hon trevlig frågade jag?det är inte den jäkeln som kollar klorna och är allmänt elak? Nej, hon kommer inte röra tassarna, sa matte så då hängde jag med. Väl framme så fick vi stå utanför en stund, jag Molle och husse. Sedan kom matte och sa att bara jag skulle hänga med in. VA, varför inte husse o Molle? In i den där mörka korridoren och dom andra skulle vara utanför. Aldrig, sa jag och försökte streta imot men självklart har dom hala golv på hundtortyrställen.  Jag släpades helt enkelt in i ett läbbigt rum och blev chockad. Det var exakt som hos klomannen, herregud mina stackars tassar!! Hoppa upp på bordet sa matte och jag insåg att jag kunde inte komma undan så jag la mej på bordet med tassarna under mej. Jag som trodde klomannen var elak, nu insåg jag att veterinärer alltid 

är elaka, perversa och allmänt läskiga. Och matte lät det ske...Först skulle jag gapa och hon drog i tungan. Fasen det gjorde skitont. Så kollade hon i snoken, vad trodde hon fanns där? Pust o stön.

  Den farliga slangen vi har hemma, försvinner när jag skäller på den.Eller så åker jag ut..

Sedan gick hon och hämtade en jäkla slang som hon skulle lägga på mej men då fick jag nog och försökte fly. Säkert eltortyr eller nåt och vad gör matte? Hjälper mej? Nej, hon ber om en munkorg för säkerhetskull för att skydda? inte mej utan veterinären!! Totalt chanslös fick jag utstå slangen medans hon lyssnade på hjärtat. Säkert hade hon kunnat stanna hjärtat med slangen så jag stretade imot så gott det gick, samtidigt som jag höll på att kvävas av munkorgen. Så höll hon på och klämde överallt, hittade en knöl i pälsen som inte fick vara ifred utan där stoppade hon i en nål. Trodde inte det kunde bli värre men rätt som det var fick hon tag i dom mest privata ägodelarna jag har. Perverst, och frågade om jag kunde kissa. Herregud. Jag kan pinka på varenda sten på en milspromenad utan problem. Kan han kissa!?!

 

Så tillslut kom hon till svansen och jag trodde att där tar min kropp slut, pust.. Vet ni vad som finns under svansen? Tror ni inte att hon skulle dit och peta också? Han verkar lite öm sa hon, bajjar han som han ska? Klart som fasen jag är öm om någon sticker in fingrarna i rumpan!! Försökte sätta mej men matte lyfte up mej och så tog dom tempen. Det är sånt jag måste utstå hemma ibland men då låser vi in oss på toa och tar det försiktigt. Inte bara sticka in den utan att jag hinner förbereda mej! Taskigt.

Så pratade matte en stund och jag kom ihåg klomannen och la mej på fötterna. Naturligtvis började dom slita i ett ben och kom med en surrande apparat. Helvette klorna tänkte jag men det var pälsen som skulle bort. Så hämtade hon andra läbbiga saker och högg i benet så blodet forsade ur mej och jag nästan dog av blodbrist. Efter det så fick jag hoppa ner från bordet men dörren var stängd så jag kunde inte sticka, skitnervös för att hon skulle upptäcka att hon glömt klorna. Vad väger han frågade veterinären? Ska väll hon skita i,tyckte jag, men självklart. Uppsläpad på ett nytt bord och fick skäll för att jag inte stod still. Vita tabletter fick matte och sedan öppnades dörren och jag flydde innan veterinären  fick för sej att klippa klorna. Jag hade brått till bilen men var tvungen att visa att jag minsann kunde pinka först. Länge och med stor värdighet...

Berättade för Molle i bilen så han kunde akta sej för att bli medlurad till veterinären. Han är ju korkad men han påstod att det var mysigt hos veterinären och dom var jättesnälla. Jag vet att han är knäpp nog att låta matte klippa klorna på honom bara sådär i köket. När matte får för sej att mina klor är för långa så hotar hon med klomannen och så låser vi in oss i badrummet och pratar länge innan jag inser att jag inte kommer därifrån förens jag sträcker ut benen. Död och pina..

  Korkad och lättlurad Molle

Jag överlevde alltså veterinärbesöket och nu tror matte att jag frivilligt ska äta av dom vita tabletterna som jag fick. 2 om dagen, säkert är det gift när vet nu inte fick död på mej med alla apparaterna. Jag har försökt förklara det för matte men hon är envisare än synden. Hon fattar inte att om jag vägrar gå till köket, vägrar öppna munnen och sedan försöker spotta ut eländet i bitar så beror det på att jag inte vill äta dom. Måste säger hon och kör tillslut ner hela handen i magen på mej, jag har inte lyckats kräkas upp dom. Ännu..

På onsdagar ska jag ha 3 stycken och då får Molle också en. Han som slapp visa varken rumpan eller snoken! Stollen sväljer sin som det vore godis och får sedan EN frolic. Mitt sätt är smartare för jag hinner få en massa frolic innan tabletten är i magen. Molle tror jag är osmart som spottar ut och att tabletten smakar mer illa ju blötare och smuligare den blir. Mycket ska man höra av nån som gillar veterinären, struntar i farliga slangar och inte tycker det är läskigt att klippa klorna.

Privat rumpa, får ej pillas på!!

Jag mår bättre nu iallafall. Har fått ut allt kliigt i snoken , halsen mår bra igen eftersom jag varit noga med att äta min mat. (Det onda försvann ner i magen med maten.) Jag var lite hängig men fixade ett lerbad, sånt är nyttigt för hälsan så tröttheten försvann. Någon hade mixtrat med alla dofter som normalt avger lukt så allt var doftlöst ett tag förut, men den jäkeln har dom fått tag på så nu allt luktar som vanligt igen. Han som gjorde det borde straffas med ett veternärbesök! Med både klomannen och veterinären..

  Matte tror jag mår bättre för att hon lyckas få ner tabletterna i magen, pecis som dom kan ta bort kliet i snoken och vrida på dofterna igen. Jösses...Hon tror också att det går att ta blod från mej och fråga blodet hur jag mår. Det är bättre ju bättre att fråga mej. Hur dumt som helst. Jag kommer akta mej noga för att visa mej hängig nån mer gång. Får försöka hålla andan om det kliar i snoken och ge matte morgonpussar även om det värker i tungan. Till veterinären lurar hon mej inte igen!!

Dofter, underbart så man känner igen sej igen..


Ha en bra helg!!

 
 
Ingen bild

Emma

7 augusti 2011 17:05

Vilken berättartalang Musse är! Härlig berättelse om en riktig skräckupplevelse :)) Skönt att det onda nu är borta och han verkar inte ha spritt det vidare till varken Goblin eller Zingo.

 
Annica

Annica

9 augusti 2011 01:30

Skönt att han redan är på bättringsvägen den där Musse (som det inte alls är synd om hälsar kennelmamman!)

http://www.ryegates.se

 
Jessica Gnista Glimma

Jessica Gnista Glimma

10 augusti 2011 12:31

Fy vad läskigt, men vad skönt att han kom till en bra veterinär och att han redan mår bättre. Det är läskigt med noskvalster och i bland undrar jag hur många hundar som går omkring med noskvalster och försöker jobba så gott de kan men ägaren inte förstår att hunden är sjuk och bara blir frustrerad på sin dåliga hund....

http://www.skeppartorps.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av molleomusse - 18 augusti 2012 17:44

Helgens Flatmästerskap fick mej att vakna ur antijaktträningsdvalan. I veckan nu har vi varit ganska flitiga med att träna så vi får se vad det leder till. Hundarna har inte lidit av ett långt avbrott och dom verkar anse att det är skitroligt att häm...

Av molleomusse - 15 januari 2012 20:02

  För ett år sedan     Och ett år senare är han lite större men världens roligaste enligt Molle! Hmmm, snodde korten av dej Emma... ...

Av molleomusse - 15 januari 2012 17:40

Ha,ha han gick snabbt 7,8km(tror jag) igår med Musse och var stel imorse. Johan frågade Musse om han kände nåt i kroppen men det gjorde han inte...Husse är otränad!!! Jag fick höra om promenaden, dom hade mött 3 tjejer med var sin hund och pinsamt no...

Av molleomusse - 14 januari 2012 18:31

Sällskap hade vi i fredags av kusin vitamin.    Molle o jag har blivit frestade att följa med på tävlingshelg i lydnad. Eftersom vi inte gör så mycket annat just nu så känns det skoj med lite hundaktiviteter men tyvärr måste man ju tävla ocks...

Av molleomusse - 11 januari 2012 18:37

Idag har vi börjat träna på allvar igen, alltså med lite mål och mening istället för sporadiska tillfällen som det blivit senaste tiden. Började med en enkel höger, vänster, ut. Väldigt basic men ack så nyttigt inte minst för mej själv. Gör man det...

Skapa flashcards