Angående den lilla hunden. Jag känner naturligtvis inte tanten som lämnade iväg hunden utan vi gick i samma kurs för flera år sedan. Hade jag vetat så hade jag tagit hem hunden och försökt omplacera henne via flatklubben. Blir så förbannad på folk som köper en livlig hund utan att ha möjlighet att klara av den. Det ända förmildrande är att hon försökte gå kurser och göra saker med hunden och hon trodde verkligen på den här mannen. Skänkte bort hunden med stamtavla å allt bara för att den skulle få det bra.

Jag tror att hunden är borta utan att vi får reda på vad som hänt. Men sprids det här så kanske någon annan kan tänka sej för innan han/hon gör samma dumhet. Jag anklagar mej själv för att jag inte höll kontakten eller tipsade om var en hund kan omplaceras på rätt sätt. Jag sa faktiskt åt henne på kursen att jag tyckte hon skulle fundera på omplacering, hade jag bara vetat att hon skulle göra så här...

Alla jag känner tar väl hand om sina hundar men faktum är ju att det finns mycket illegal hundverksamhet i Sverige. Det finns folk som binder sina gamla sjuka hundar vid en lyktstolpe och går. Hundar själs för att säljas vidare(till vem?) Kamphundar tränas med vekare hundar och det finns massor av hundar som råkar ut för sadister som misshandlar dom.

Man blir så ledsen, sitter här med mina egna högst älskade hundar och kan inget göra åt saken. Stort tack till alla som jobbar med djurskyddsfrågor och som engagerar sej för misshandlade djur. Ni är guld värda!! Måtte alla som misshandlar barn och djur brinna i helvetet..

Vi gick på en allmänlydnadskurs för två år sedan och med på kursen var en mycket livlig tik med en ägare som hade stora problem. Hon berättade att hon inte trodde hon skulle klara henne och jag uppmanade henne att ringa uppfödaren för att få hjälp med omplacering. Träffade ägaren i höstas och då hade hon omplacerat hunden så hon var på en hästgård och hade det jättebra. Nu träffade jag "ägaren" igen och hon var jätteledsen. Hon hade inte fått någon hjälp av sin uppfödare men nappat på ett erbjudande på internet att få hjälp med omplacering. Åkte sedan och lämnade hunden på en parkeringsplats till en man som hon bara hade ett mobilnummer till. Han skulle omplacera hunden på en trevlig hästgård med en jättebra familj. Tyvärr kunde han inte lämna något telefonnummer men lovade att dom skulle ringa upp henne så snart hunden hade kommit fram. Sedan dess är hunden spårlöst borta och mannen svarar naturligtvis inte på mobilnummret. Man blir ju helt förtvivlad när man hör historien och undrar var den stackars hunden tog vägen. Är det någon som kan tänkas veta om någon fyraårig tik som blivit omplacerad och som kan vara den här hunden så hör av er till mej. Hon har stamtavlan med sej men jag vill inte skriva här från vilken kennel hon kommer. Gamla matte är jätteledsen och jag tycker så himla synd om hunden. Blev hon dödad i kamphundsträning????

Snälla snälla sprid detta...

Helgen var bra, fick lära mej många bra saker.

Bla. att man inte börjar sin dirrträning på vatten med att sätta hunden på ena sidan av en vik, gå runt viken och droppa i några dummies, gå tillbaka och skicka hunden som har 50meter att simma innan han når dummien. Kan bli helgalet om man inte har en mentalt stabil hund...Nåja, Molle är ju en bussig hund som inte har protesterat. Nu vet han att det är bara simma på tills matte visslar och då har hon eventuellt koll på var dummien är.

 Har också lärt mej att även min hund kan känna sej osäker och bli stressad i nya miljöer och då måste jag agera lungt och stabilt. Får matte panik i rösten så hjälper hon inte sin hund.

Molle har skött sej jättebra hela tiden och jag tror vi tränat på rätt sätt hittills. Skulle inte byta ut honom mot någon hund i hela värden. Han är alltid så himla bussig och ställer glatt upp på alla mattes tokigheter.

Familjen hade haft en lugn helg utan Mamma och Molle hemma. Förstår inte vad dom menade med det. Musse blev iallafall jätteglad när vi kom hem, först försökte han busa med Molle som inte orkade jaga honom. Då busade jag lite med Musse så att han började morra åt mej(busmorra) Molle blev tvärilsken och flög på Mussestackarn. Tala om övertrött hund, helgen har nog varit mentalt jättejobbig för Molle.(och matte)

I helgen ska Molle ochag på badsemester. Fick ett mail där det stod att även hundförare kanske måste i vattnet så jag försöker intala mej själv att jag INTE är en badkruka. Jag som är simlärare och har livräddarutbildning tycker numera att det är svinkallt att bada när vattnet är 20 grader. Törs inte tänka på hur kallt det är  i vattnet nu. Har knappt badat med barnen när dom tagit sina simmärken och nu ska jag kanske i vattnet för Molles skull..Huuuga.

Jessica, vi ses på lördag klockan nio. Vi stannar väll och grillar lördagskväll. Det är väll lika bra att var och en tar med mat till sej själv, blir så krångligt annars. Jag har telefon med mej 0731-583394 om det skulle vara något.

När jag packade idag så upptäkte jag att i vår hundgrejsgarderob var det ett hål längst bak på ett hyllplan. Kollade under garderoben och där hittade jag fyra dummies, ett kortkoppel, en pipa, halsband och diverse annat som jag saknat länge. Bla. en svindyr dummie som jag trodde någon snott åt sej på en träning. Resten av grejerna har jag anklagat Ronja för att slarvat bort.-Du måste lägga tillbaka hundgrejerna i skåpet annars får du inte använda dom..Förlåt....

Ha en trevlig helg! Anna

Idag har Molle o jag tränat på våran äng nedanför huset. Äng o äng föresten, det är en liten plätt med högt gräs omgiven av kärr, berg, stenar och skog. Helt värdelöst förutom till hundträning....

Visst är det en härlig känsla  när allt bara funkar? När man känner att man har ett kanonsamarbete med sin hund och båda tycker att livet är jätteroligt. När man får tårar i ögonen för att man tycker hunden är så duktig..Så var det idag, hjälp, snart blir jag nertagen till jorden igen.

Vi tränade dirrigeringar som var helt okända för Molle. Över stock o sten. Ner i kärret eller långt ut på ängen. Inga problem. Nåja, imorgon sitter jag nog på en sten och muttrar igen..

Ha det bäst!!

kramar Annao Molle 

Igår var jag vid en annan sjö än vanligt och tränade. Kul tyckte nog hundarna för i den är sjön kan man slänga sej i. I vår andra sjö måste dom vara försiktiga eftersom det är mycket sten o grenar längs med sjökanten.

Slängde tre dummisar från bryggan som Molle fick hämta som dirrigeringar, kastade i nya och trixade lite med att skicka på en-blåsa stopp och skicka på en annan. Tycker han är jätteduktig på vattenarbete, blir alltid glatt överaskad hur mycket han faktiskt lyssnar och försöker göra rätt. Han simmar bra och gärna ,utan att vara en vattenidiot(vi kan vara vid sjön utan att bada). Han kopplar på näsan när han simmar och har ofta koll på var markeringar har hamnat från början och letar där men förstår att han måste leta i ett större område eftersom dummisarna flyter iväg. Igår hade vi också sällskap av taxen Fia och snofsern Amsi som simmade och hämtade pinnar och så dök det upp en jättestor labbehane(största jag sett) som fick bada i koppel. Molle bryr sej inte utan jobbar på, jätteskönt!!

Musse fick bara hämta en markering men han struntade i att komma upp med den så då var det slutbadat för honom. Var sur på honom från början men fick sedan dåligt samvete så Ronja fick åka och bada med honom när hon kom hem. PussMuss, vilken lycka att få vara ensam med Ronja vid sjön och bada så mycket man vill....

Nu ska jag åka hem och träna på landbacken eftersom det inte är så varmt längre. Ha en bra tisdag och glöm inte Anne på Grönkulla ikväll!!

Fnissade lite med Jessica idag om hur vi behandlar våra hundar. Vexa hade fått vara ensam hemma några timmar för första gången i sitt liv, Molle har aldrig varit helt ensam hemma..Ingen av oss skulle kunna tänka sej att låta hunden sova en natt i bilen och båda Jessi o jag ville bygga hundgård men tänk om inte hundarna skulle trivas där, och tänk om någon skulle stjäla dom...Alltså, vanliga hundar kan vara ensamma hemma och trivs i hundgård men Ryegatesbäbisar måste man behandla varsamt, ELLER HUR ANNIKA? INTE DALTAR VI MED DINA UPPFÖDNINGAR? Visst är vi underbara valpköpare som förstår vilka små ögonstenar vi fått köpa av dej??

Men, idag skulle jag köra Ronja o Musse till sjön och Molle fick  vara ensam i tio minuter hemma. Jag pussade honom ordentligt och lovade att matte kommer snart hem igen innan jag åkte. Han var jätteduktig och satt innaför dörren och väntade när jag kom hem. Mattes lilla pojke, tre år och kan vara helt själv en liten stund...

Någon mer som har en Ryegatesbäbis????